Running for parliament – så funkar det

Det är lite pinsamt att erkänna men när jag fick frågan om jag ville stå på riksdagslistan i Stockholms län visste jag inte riktigt hur det här med listor och valet funkar. Eller så hade jag bara glömt. Hög tid för en uppfräschning av kunskaperna var det hur som helst.

Sagt och gjort. Här kommer det mest rudimentära ni behöver veta om riksdagsvalet 2018. I punktform.

1. Kryssa mig! Ha, ha. Skoja. Nummer ett är så klart att ni ska gå och rösta! Säg efter mig: ”Söndagen den 9 september ska jag göra min demokratiska plikt och gå och rösta”. Så länge ni gör det och lägger era röster på ett icke-främlingsfientligt parti duger det fint för mig.

2. Jag står på Socialdemokraterna i Stockholms läns riksdagslista. Det är Valmyndigheten som fastställt de olika valdistrikten (29 stycken) och sossarna har en lista för vart och ett av dessa distrikt. Partierna får välja själva om de vill ha olika listor för olika distrikt. De flesta väljer att göra så men inte alla. I förra valet körde Sverigedemokraterna exempelvis samma lista i hela landet (hm… toppstyrt?). Många jäkla namn blir det hur som helst. Bara på sossarnas lista i Stockholms län står 45 namn. Och jag är alltså ett av alla dessa sossenamn. När du läser ”partier” tänker du förresten kanske på de gamla vanliga; Socialdemokraterna, Moderaterna, Centern osv. Men var fjärde år vädrar ett gäng andra politiska särintressen morgonluft. 2018 ställer inte mindre än 37 partier upp i riksdagsvalet. Ja, vadå då? Har ni inte hört talas om ”Mosebackedemokraterna”, ”Spritpartiet” och ”LOTTOKRATIN”? Nähe. Gör inget. Ni behöver bara komma ihåg ett parti. Mitt parti, dvs Socialdemokraterna.

3. Nu ska jag avslöja en lustig grej. Jag trodde länge jag stod sist på listan i Stockholms län. Först på listan stod überkvinnan och vår grymma finansminister Magdalena Andersson, så jag tyckte jag var i gott sällskap i alla fall. Människor i min omgivning försökte peppa mig genom att säga saker som: ”det är bäst att stå först och sist på listan, det är ju de namnen som sticker ut mest”, men i mina öron lät det mest som ett tveksamt försök att trösta en bortprioriterad sate. Precis lagom till att jag förlikat mig med saken upptäckte jag vidare att jag står på plats 43 av 45. Alltså inte sist. Utan nästan sist. Så nu är jag lite bitter över det. Eller så är det plats 1 och plats 43 (av 45) som är bäst? Vad vet jag? Alla som bor i Stockholms län är i vart fall välkomna att på valdagen undersöka saken närmare. Om ni förstår vad jag menar…

4. Vem kan kryssa mig? Bara de som är röstberättigade och bor i Stockholms län är svaret. Inte min äldste son som är förstegångsväljare och bor i Varberg alltså. Sorgligt även om det inte är helt säkert att han skulle kryssat sin mamma nu när jag tänker efter (det är okej, frigörelse är viktigt). Inte heller min egen mamma och pappa kan kryssa mig (bor på annan ort). Men jag räknar med att några av er andra förbarmar er.

5. Vad krävs för att jag ska komma in i riksdagen? Tja, ganska många röster faktisk. Många – men inte omöjligt många väl? (är positivt lagd). Jag står inte på så kallad ”valbar plats” på Stockholms läns lista. Det vill säga tillräckligt högt upp på listan för att det ska vara sannolikt att jag kommer in i riksdagen utifrån förra valets resultat. Jag måste alltså kryssa mig förbi en del namn, typ 35 stycken. Men först av allt måste jag klara personvalsspärren. Den är fem procent. Jag måste alltså få minst fem procent av Socialdemokraternas röster i Stockholms län för att jag överhuvudtaget kunna få in så mycket som en tå i andra kammaren. I valet 2014 röstade 183 738 personer i Stockholms län på sossarna. Utgår man från det resultatet behövs närmare 10 000 röster för att klara spärren… (känner ju iofs rätt många människor i Stockholm). När jag ringer Valmyndigheten informerar de mig om att ingen socialdemokrat i Stockholms län ännu har lyckats med det jag frågar om. Det är ett enormt valdistrikt – ett ”mission impossible” låter de mig förstå. Mission impossible. Oerhört kittlande. Flest socialdemokratiska personröster i Stockholms län förra valet fick Mikael Damberg, vår nuvarande näringsminister. (Micke är för övrigt en annan favoritperson, en gång i tiden anställde han mig som chefredaktör för SSU:s tidning Frihet och är väl på sätt och vis ansvarig för att jag upptäckte att jag älskar politik. ) Hursomhelst, sammanlagt 6459 kryss, alltså 3,52 procent, fick han. Inga fem procent där alltså. Men det spelade mindre roll då han stod på valbar plats och knep ett av de nio mandat sossarna i Stockholms län hystade in i förra valet. Nog med valtekniska detaljer. Slutsatsen blir ändå densamma: Grejar jag femprocentsspärren är jag hemma.

6. Running for parliament. Vad är det för larvig slogan tänker kanske någon. Är själv lite språkkonservativ och kan egentligen tycka att det blir töntigt att slänga sig med engelska uttryck. Men när en sossekompis kläckte att jag borde ha ”running for parliament” som min slogan var det, med tanke på mitt galna friidrottsintresse, svårt att motstå.  ”Sprintar mot riksdagen” låter trots allt inte riktigt lika coolt. Möjligen att ”raka spåret till riksdagen” skulle funka (min svärmors förslag). Men känner att inre bilder av Luuk och Lindström i tweedkavajer och krystade gubbskämt kommer att grumla alla mina sinnen. Och är det något en personvalskampanj av den här kalibern kräver så är det skärpa.

7. Det var väl egentligen allt jag hade att säga om detta ämne.

P.S. Kom nu av någon anledning att tänka på den där kvinnan i USA som var en stor Trumpanhängare med tiotusentals följare i sociala medier och som senare visade sig vara en påhittad person. Jag vill bara påpeka att jag är verklig (har flera personer som kan intyga).

Fakta riksdagsvalet
Sverige är indelat i 29 valkretsar. Av riksdagens 349 platser är 310 fasta valkretsmandat (de 39 riksdagsmandat som inte är valkretsmandat kallas för utjämningsmandat och fördelas efter valet). Mandaten fördelas utifrån hur många röstberättigade som bor i varje valkrets. Valkretsarna stämmer till stor del med länsindelningen, men Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län består av flera valkretsar.Rösterna i valet fördelas först mellan partierna, och därefter mellan kandidaterna i valkretsen. En normalstor valkrets väljer 10–12 riksdagsledamöter. Stockholms län är störst – 2014 hade de 39 ledamöter, medan Gotlands län bara hade två.

En reaktion till “Running for parliament – så funkar det

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s